det finns nog ingen lika envis..

..som Alfred. Inatt väckte han oss minst fem gånger av okänd anledning. Ungefär 20 minuter innan jag skulle gå upp så gav han upp och somnade bredvid sängen. Och vem tror ni försov sig?

Ja ibland går han verkligen mig på nerverna den där lilla skiten. Med sin envishet och sitt extrema behov av att stå i centrum. Men sen lägger han sig på ens mage och somnar. Varm och gosig. Och då kan man ju inte annat än att smälta. För även om han har sina stunder så är han ju en snäll liten vovve. Som bara vill vara ens favorit. 24 timmar om dygnet.