Det har nu gått en vecka sen lönen trillade in på kontot och jag börjar inse hur beroendeframkallande shopping är. Jag tänker mer på att shoppa nu än någonsin, försöker hitta på ursäkter för att få handla genom att upprepa "men vi måste ju faktiskt ha just det där..." och ja, jag har trillat dit ett par gånger måste erkännas. Det har inte varit några dyra saker men ändå - ett köpstopp är ett köpstopp.
Men det som känns mest otäckt med detta projekt är att jag känner mig nere och låg. Flera gånger har jag tänkt - "men vad är meningen med att jobba och tjäna pengar om jag inte får spendera dem". Istället för att tänka - "oj vad mycket pengar jag har, snart kan jag äntligen unna mig den där resan/symaskinen/bilen".
För så är det ju - i slutändan kommer jag ändå att shoppa upp pengarna. Men istället för att hela tiden läcka ut småsummor på krimskrams som jag egentligen inte vill ha när det kommer till kritan så kommer jag att kunna köpa något som jag suktat efter längre än 5 minuter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar