Så här ser alltså vårt hus ut. Och ja, det är mer en stuga än ett hus. Än så länge. Men satan vad jag trivs. Från första titten har det känts som hemma. Och hemmet är verkligen min borg. Därav det oändliga pysslandet och fixandet. Det är då jag mår som bäst. När jag får boa in mig. Och på ett sätt känns det som det är första gången jag verkligen kan boa in mig. Det här är mitt första riktiga boende sen jag flyttade hemifrån. Som inte kräver att jag är student, eller som avslutas på grund av att ett andrahandskontrakt går ut, eller som jag inte kan göra något med eftersom det inte är "mitt" på riktigt. Här, i huset på landet, kan jag nästan göra vad jag vill, så länge andra halvan av boendekonstellationen är med på det såklart.
Med skogen tätt inpå, en lagom mängd grannar och närheten till insjöar är det här mitt paradis på jorden, min oas, min plats i solen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar