Kvalitetstid varje morgon med massa gos. Den ständiga jakten på dammsugaren. Sällskap under ensamma vardagskvällar. Promenader och bus med gamla strumpor. Jag undrar vad folk skulle tänka om de såg mig när jag pratar med Alfred. För det gör jag, hela tiden. Han är min ständiga följeslagare och skyddar mig mot otäcka monster på nätterna. Hur sjutton klarade jag mig innan Alfred. Vad ensam jag måste varit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar